Börjar verkligen känna mig stor som ett hus! Trots att många säger att jag är väldigt "liten" för att bara ha dryga två veckor kvar !

 

 

Nu håller jag på att längta ihjäl mig! Bebisar ploppar ut från alla håll och de känns som att de bara är jag kvar ;) kan också vara för att många vänner/bekanta fött tidigare, men ensam är jag aldrig, har ju mini i magen ❤️

 

 

Är grymt tacksam att min fina vän Josefine gjorde mig sååå fin i håret i veckan! Ingen förstår hur mycket det gjorde för mig i detta skede.. Längtar efter min kropp, mina vanliga kläder, kunna röra mig och kunna träna utan att de känns som att mitt stackars musben/rygg ska gå av när som helst! Och JA de är värt de alla gånger, men jag tror ni som gjort samma resa som mig i 9 månader (då har jag ändå haft 7,5 väldigt enkla månader) tycker samma, de är inte fel att vara less på slutet, snarare less för att längtan efter bebis tar över <3

 

Bjuder på en magbild v.22 VS v.38,

Kommer ihåg när magen tog fart, snabbt gick det och nu är det en redig kula ;)